Blästring ingår normalt inte i förbehandlingen inför varmförzinkning, som vanligtvis omfattar avfettning, betning och flussning. Ibland kan det dock vara en stor fördel att även inkludera blästring i de förberedande stegen. Vissa varmförzinkningsanläggningar har ett eget blästerrum på anläggningen, medan andra samarbetar med externa företag för gods som behöver blästras. Oavsett var blästringen utförs innebär det en extra kostnad för kunden, men bland är det ändå det bästa alternativet för att säkerställa ett bra resultat vid varmförzinkningen.

Tjock oxid eller glödskal

Normalt sätt ska betningen som föregår varmförzinkningen ta hand om olika typer av oxider som finns på godset. Ibland kan det dock vara en väldigt tjock oxid eller glödskal som finns kvar på stålytan, och då kan blästring bli nödvändigt för att få ytan ren.

Märkfärg på godset

För stål som ska varmförzinkas bör endast vattenlöslig märkfärg användas. Ibland händer det ändå att det kommer gods till varmförzinkningsanläggningen som är märkt med vanlig målarfärg eller fetkrita. Den typen av produkter går inte bort i varmförzinkningens normala förbehandling, utan behöver speciell rengöring. Här kommer blästringen in som ett intressant alternativ.

När reaktiviteten behöver höjas

Skikttjockleken vid varmförzinkning påverkas i hög grad av stålets kemiska sammansättning, där kiselhalten har en dominerande inverkan. Om en högre skikttjocklek efterfrågas vid varmförzinkningen ska ett stål med en högre kiselhalt väljas. Ibland har detta dock inte uppmärksammats vid materialinköpet, utan ett aluminiumtätat stål med lägre kiselhalt har råkat köpas in och produkterna kanske redan är tillverkade. Ett sätt att höja reaktiviteten är att blästra godset för förzinkning. Blästringen ökar ytråheten vilket har en kraftigt gynnsam inverkan på skikttillväxten.

Blästring är även ett kraftfullt hjälpmedel för att höja reaktiviteten hos aluminiumtätade stål med så kallad ultralåg reaktivitet, som annars kan ha svårt att uppfylla skikttjocklekskraven i standarden SS-EN ISO 1461. Studier har visat att en blästrad stålyta ofta får ett dubbelt så tjockt skikt efter varmförzinkning jämfört med en slät stålyta.

När det finns en förändring i stålytans kemiska sammansättning

Olika värmebehandlingar som stål genomgår under tillverkning och bearbetning kan förändra den kemiska sammansättningen i ytan. Detta kan medföra att stålet inte beter sig som förväntat vid förzinkningen och skikten kan bli antingen tunnare eller tjockare och ha försämrad vidhäftning.

Genom att blästra bort denna värmepåverkade zon, så att zinken får chans att reagera med en yta som har en sammansättning motsvarande stålets bulkanalys, fås ett zinkskikt med förväntad tjocklek och egenskaper.

Efter varmförzinkning men före målning

I de fall när godset ska duplexbehandlas, dvs först varmförzinkas och därefter målas, är så kallad lättblästring oftast det effektivaste sättet att förbereda den varmförzinkade ytan inför målningen.

Den måttfulla mekaniska bearbetningen river av alla korrosionsprodukter och andra föroreningar från ytan – även de vattenlösliga. Eventuellt vitrostskydd och oljor av olika slag tas också bort effektivt. Många zinkytor är mycket blanka och släta. För sådana är blästringen också välgörande då den ger en ytförstoring eller uppruggning av ytan och alltså en bättre mekanisk förankring av färgskiktet.

Rekommenderade data för svepblästring av förzinkade ytor ges i tabell 1, och det är viktigt att anvisningarna i denna beaktas. Otillräcklig rengöring ger ett dåligt målningsresultat. Å andra sidan kan en alltför kraftig mekanisk bearbetning förstöra zinkskiktet eller ge inbyggda spänningar, som senare kan medföra avflagning av färgskiktet. Vid korrekt utförd svepblästring avlägsnas ca 10 μm av zinkskiktet.