Vid styckvis varmförzinkning (även kallad styckeförzinkning) doppas stålkonstruktionerna i ned i ett bad av smält zink och en kemisk reaktion mellan stålet och zinken sker. Ett heltäckande skikt bildas på konstruktionens alla ytor, både utvändiga och invändiga. Skiktet har en mycket god beständighet och ger konstruktionen en kraftigt ökad livslängd. Skikt bildade genom denna process får använda kvalitetsmärket nedan, som visar att beläggningen är bildad i enlighet med standarden EN ISO 1461.
Vissa stålkomponenter tillverkas av förbelagd tunnplåt, ett konstruktionsmaterial där zinkbeläggningen applicerats på stålet i en kontinuerlig process före produkten tillverkas.
Användningen av förbelagd tunnplåt är vanligtvis begränsad till användning i inomhus eller i mindre aggressiva miljöer, då beläggningen är betydligt tunnare ( 5-25 µm) än vid styckeförzinkning (55-200 µm). Eftersom beläggningen påförs före tillverkning måste materialet tåla en viss deformation, vilket kan vara ett problem om zinkskiktet har legerats. Alla klipp- och skärkanter blir obelagda, utan skyddande skikt, på en sådan produkt.
Under de senaste åren har dock vissa ståltillverkare försökt öka användningen av förbelagd stålplåtar genom att göra små tillsatser av aluminium och magnesium till beläggningen – så kallade “ZM”-kvaliteter. Tillverkare av dessa produkter framhäver ofta att legeringstillsatserna gör skiktet mer beständigt och kompenserar både för de låga skittjocklekarna och obelagda klippkanterna, något om visat sig inte stämma med verkligheten. För att styrka korrosionståligheten refereras till accelererade test i saltdimma, en testmetod som är direkt olämplig för att jämföra korrosionsegenskaper för olika material och som inte alls speglar beständigheten i verkliga utomhusmiljöer.
Läs mer här: