Den långa underhållsfria livslängden är en av de största fördelarna med varmförzinkning som korrosionsskydd. För att få bästa möjliga resultat finns det ett par saker som är viktiga att tänka på:

Stålets kisel- och fosforhalt har stor inverkan på resultatet

Varmförzinkning är en kemisk reaktion mellan stål och zink – därför har stålets sammansättning stor inverkan på resultatet! Det är viktigt att ange att stålet ska vara lämpligt för varmförzinkning då materialet köps in. Lämpligt material har antingen en kisel- + fosforhalt < 0.03 viktsprocent eller en kiselhalt > 0.14 viktsprocent. Skiktets tjocklek ökar med ökande kiselhalt över 0.14 viktsprocent. För hög skikttjocklek är inte önskvärt, då skikten kan bli spröda. Stål med högre kiselhalt än 0.35 viktsprocent brukar normalt inte användas för varmförzinkning.

Konstruktionsutformning samt skärning av godset

Stora konstruktioner, framförallt om de är ihopsvetsade så att mekaniska spänningar uppstått, varmförzinkas med fördel istället som mindre segment som sammanfogas genom bultförband. Spänningar kan relaxera i det varma zinkbadet och ge upphov till formförändringar. Risk för formförändring gäller också större plana plåtytor med godstjocklekar under 3-4 mm, som bör förstyvas. I Nordic Galvanizers ”Handbok i varmförzinkning” finns bilder och beskrivningar på hur konstruktioner lämpliga för varmförzinkning ska vara utformade. Se även “Konstruktionsutformning”.(http://nordicgalvanizers.com/c/?lang=sv )

Termiska skärning påverkar stålet i den skurna ytan så att både reaktiviteten och skiktets vidhäftning kan förändras. Slipa eller blästra därför dessa ytor före förzinkning för att säkerställa ett gott resultat.

Undvik syragömmor

Konstruktioner ska utformas så att smala spalter, mindre än 3 mm, inte uppstår. Stumsvetsar är betydligt bättre än överlappssvetsar för gods som ska varmförzinkas. Det är viktigt att genomgående porer inte bildas. Har syra från förbehandlingen trängt in i en spalt eller por kan den sedan inte avlägsnas. Zink är mera trögflytande än syra och lägger sig vid varmförzinkningen som ett lock över öppningen. Efter en tid fräter syra och järnsalter hål på beläggningen över öppningen. Rostfärgad vätska rinner då ut på ytorna nedanför och skämmer utseendet.

Missfärgning orsakad av en syragömma.

Rätt håltagning

Korrekt placerade dräneringshål ger säker varmförzinkning, invändigt korrosionsskydd, och god avrinning – konsultera din varmförzinkare för rådgivning!

Rör bör vara öppna i båda ändar och dräneringshålen placeras så nära som möjligt intill hörn och svetsar. Observera att Innesluten vätska och luft utvidgas i det varma zinkbadet och medför risk för explosioner som både skadar godset och personalen i förzinkningsaläggningen. Av denna anledning är håltagningen mycket viktigt!

I tabellen nedan anges lämpliga hålstorlekar för olika dimensioner hos ihåliga profiler.

Rund profil
(mm)
Kvadratisk profil
(mm)
Rektangulär profil
(mm)
Diameter hos hål
(mm)
20< 2030×1510
30 < 3040×2012
40 < 4050×3014
50 < 5060×4016
60 < 6080×4020
80 < 80100×6020
100 < 100120×8025
120 < 120160×8030
160 < 160200×12030

Rena ytor

Färg, fett, svetsslagg och andra främmande ämnen får inte förekomma på gods som ska varmförzinkas! Dessa föroreningar försvinner inte i förbehandlingen utan finns kvar på ytorna och stör reaktiviteten mellan stål och zink.

Förhöjda krav på ytfinish?

Varmförzinkning är i första hand ett korrosionsskydd, men kan även skapa snygga designytor. Det är dock viktigt att INFORMERA VARMFÖRZINKAREN då speciella krav på ytfinish föreligger. I de fall produkten t ex ska användas i arkitektoniska sammanhang (på husfasader, balkongräcken osv) bör detta beaktas redan vid upphandlingen av stålet och vid konstruktionsutformningen, se punkterna ovan. Vidare bör varmförzinkaren informeras om kraven på ytfinish, vilket kan inverka på hur varmförzinkningen utförs. I vissa fall kan det vara en fördel att göra en provförzinkning av ett par detaljer innan en större mängd gods varmförzinkas.

Lagring och transport

Nyförzinkat gods ska lagras så att kondens eller regnvatten inte blir liggande på ytorna. Framförallt där spalter bildas kan en vit beläggning kallad vitrost eller vitblemma uppstå. Vitrosten påverkar vanligtvis inte produktens korrosionsskydd utan är enbart av estetisk betydelse, men bör ändå undvikas, vilket lämpligen sker genom torr och luftig lagring.