Styckvis varmförzinkning

Vid styckvis förzinkning avfettas och betas först godset och sköljs därefter med vatten. Det doppas sedan i en flusslösning av vattenhaltig zink-ammoniumklorid och torkas innan de doppas i det smälta zinkbadet.

När rent stål sänks ned i smält zink bildas ett antal legeringsskikt genom en metallurgisk reaktion mellan järnet och zinken, vilket ger en robust beläggning som är en integrerad del av stålet.

Vid dopprocessen täcks godsets alla ytor med zink, både utvändigt och invändigt vid ihåliga sektioner. Bland varmförzinkningens fördelar kan nämnas den självläkande effekten som innebär att mindre skador i skiktet inte behöver åtgärdas, att den är miljömässigt hållbar, ger ett skikt med god slag- och nötningsbeständighet och en underhållsfri livslängd på 50 år eller mer.

Skikttjockleken som uppnås beror primärt på stålets kemiska sammansättning, ytråheten hos godset samt doppningstiden i zinkbadet och varierar vanligtvis mellan 50 och 220 mikrometer. Även högre tjocklekar är möjliga men risken för spröda beläggningar ökar med ökande tjocklek över en viss nivå och bör därför användas med viss försiktighet.

En stor fördel med den styckvisa förzinkningen är att genom att förzinka redan färdiga produkter får alla ytor samma beläggning och inga oskyddade, skurna kanter, hål eller invändiga ytor utan korrosionsskydd förekommer.

Styckvis förzinkning är en dopprocess vilken skapar en skyddande beläggning på alla ytor hos en produkt.

Kontinuerlig varmförzinkning

Tunnplåt varmförzinkas i kontinuerliga produktionslinjer där alla processer är sammanlänkade. Basmaterialet består av kallvalsad plåt på rulle. Plåten på en rulle svetsas ihop med plåten på nästa rulle så att processen hela tiden kan fortgå oavbrutet.

Efter avfettning betas eller oxideras plåten. Oxider avlägsnas sedan från ytorna genom reduktion i gas vid 950 °C. Samtidigt fås en mjukglödgning av plåten. Ytorna på plåten, som nu är kemiskt rena, förs genom den skyddande gasatmosfären direkt ned i zinkbadet. Doppningstiden är kort, efter några sekunder dras plåten upp vertikalt och passerar genom “luftknivar”, med vilka zinkskiktets tjocklek styrs av dator och tjockleksmätare. Efter kylning, riktning och påförande av vitsostskydd skärs tunnplåten i lämpliga bitar eller rullas upp på rullar för leverans.

Tunnplåt kan varmförzinkas med mikrolegerad, låglegerad eller höglegerad zink. Den viktigaste legeringstillsatsen i samtliga alla fall är aluminium. Typiska halter för aluminiumtillsatserna är 0,2 % för mikrolegerad, 5 % för låglegerad och 55 % för höglegerad zink. Det finns många handelsnamn för dessa produkter, såsom Galfan för den låglegerade typen och Aluzink eller Galvalume för den höglegerade typen. Det finns även olika produkter på marknaden med den gemensamma benämningen ZM-stål, som är tunnplåt varmförzinkad i en legering av aluminium, magnesium och zink.

Beläggningstjockleken vid kontinuerlig varmförzinkning är normalt mellan 7-25 mikrometer. Gemensamt för de kontinuerligt förzinkade materialet är att alla skurna kanter och ål i materialet är oskyddade. De lägre skikttjocklekarna gör att produkten främst är användbar i mindre korrosiva miljöer.