Tips för bästa resultat vid varmförzinkning

Varmförzinkning ger ett tåligt, underhållsfritt  korrosionsskydd med lång livslängd i de flesta miljöer. För att uppnå bästa möjliga resultat finns det några saker som är viktiga att tänka på vid stålinköp och produkttillverkning.

Stålet ska vara lämpligt att varmförzinka

Varmförzinkning är en kemisk reaktion mellan stål och zink – därför har stålets sammansättning stor inverkan på resultatet. Det är viktigt att ange att stålet ska vara lämpligt för varmförzinkning då materialet köps in. I många stålstandarder finns det en option att hänvisa till när man ska beställa stål som senare ska varmförzinkas.

Lämpligt material har antingen en kisel- + fosforhalt < 0.03 viktsprocent eller en kiselhalt > 0.14 viktsprocent. Skiktets tjocklek ökar med ökande kiselhalt över 0.14 viktsprocent. För hög skikttjocklek är inte önskvärt, då skikten kan bli spröda. Stål med högre kiselhalt än 0.35 viktsprocent brukar normalt inte användas för varmförzinkning.

I tabell 1 visas skikttjocklekar enligt standarden SS-EN ISO 1461. Om inget annat anges vid beställning fås skikttjocklekar enligt denna tabell. Skikttjocklekar i µm enligt den nationella bilaga NA till standarden SS-EN ISO 1461 visas i tabell 2. Om kunden önskar tjockare skikt än enligt standard, se tabell 1, skall detta överenskommas med varmförzinkningsföretaget. För att stålet skall vara tillräckligt reaktivt måste material med högre kiselhalt väljas, se tabell 3 nedan. Observera att det bara är den svenska versionen av standarden, SS-EN ISO 1461, som har den nationella bilagan. I de övriga nordiska länderna känner man till att den finns, men om varmförzinkning köps upp i andra delar av världen kan man inte räkna med att de är bekanta med Sveriges nationella bilaga.

Hål för avrinning och upphängning

Rätt håltagning i godset ger säker varmförzinkning, invändigt korrosionsskydd och god avrinning – konsultera gärna varmförzinkaren gällande hålens placering. I tabell 4 visas lämpliga håldiametrar för olika dimensioner hos ihåliga profiler. Standarden SS-EN ISO 14713-2 innehåller nyttig information och illustrativa bilder gällande avrinningshålens placering och utformning.

Termisk skärning av godset

Termisk skärning påverkar stålet i den skurna ytan så att både reaktiviteten och skiktets vidhäftning kan förändras. Slipa därför dessa ytor före förzinkning för att säkerställa ett gott resultat. Detta är speciellt viktigt på grövre gods där mer värme krävts vid skärningen. Även om slipning utförs på korrekt sätt blir skikttjockleken på en termisk skuren yta vanligtvis lägre än på godset i övrigt. Detta brukar dock inte innebära något korrosionsproblem, då zinken på omkringliggande ytor bidrar med katodiskt skydd.

Utformning och eventuella kravytor

Det är viktigt att beställaren informerar varmförzinkaren om godsets storlek, vikt och form. I de fall speciella krav gäller för vissa ytor hos produkten ska dessa redovisas före varmförzinkning. Konstruktioner ska utformas så att smala spalter, mindre än 3 mm, inte uppstår. Stumsvetsar är betydligt bättre än överlappssvetsar för gods som ska varmförzinkas.

Kallformat gods

I de fall godset är kallformat ska varmförzinkaren informeras om detta. Under vissa förutsättningar kan kallformat gods kräva speciella åtgärder, t ex utfallsprov, för att ett gott resultat ska kunna säkerställas.

Måttoleranser

Eventuella krav på måttoleranser gällande anliggningsytor ska specificeras före förzinkning. Zinkskiktet bygger på ytorna, vilket kan påverka montage. Diskutera med varmförzinkaren så att båda parter är överens i de fall specifika krav föreligger.

Porer och svetsfel

Det är viktigt att genomgående porer inte bildas. Har syra från förbehandlingen trängt in i en spalt eller por kan den sedan inte avlägsnas. Zink är mera trögflytande än syra och lägger sig vid varmförzinkningen som ett lock över öppningen. Efter en tid fräter syra och järnsalter hål på beläggningen över öppningen. Rostfärgad vätska rinner då ut på ytorna nedanför och skämmer utseendet.

Formförändringar

Stora konstruktioner, framförallt om de är ihopsvetsade så att mekaniska spänningar uppstått, varmförzinkas med fördel istället som mindre segment som sammanfogas genom bultförband. Spänningar kan relaxera i det varma zinkbadet och ge upphov till formförändringar. Risk för formförändring gäller också större plana plåtytor med godstjocklekar under 3-4 mm, som bör förstyvas.

I Nordic Galvanizers ”Handbok i varmförzinkning” finns bilder och beskrivningar på hur konstruktioner lämpliga för varmförzinkning ska vara utformade. Handboken kan laddas ned gratis från Nordic Galvanizers hemsida. Handbok i varmförzinkning 

Rena godsytor

Färg, fett, svetsslagg och andra främmande ämnen får inte förekomma på gods som ska varmförzinkas! Dessa föroreningar försvinner inte i förbehandlingen utan finns kvar på ytorna och stör reaktiviteten mellan stål och zink.

Tilläggsbehandling eller andra speciella krav

Om målning eller annan efterbehandling av det varmförzinkade godset ska utföras, ska varmförzinkaren informeras om detta före förzinkningen. Varmförzinkning är i första hand ett korrosionsskydd, men kan även skapa snygga designytor. Det är dock viktigt att informera varmförzinkaren då speciella krav på ytfinish föreligger.

Om produkten t ex ska användas i arkitektoniska sammanhang (på husfasader, balkongräcken osv) bör detta beaktas redan vid upphandlingen av stålet och vid konstruktionsutformningen, se punkterna ovan. Vidare bör varmförzinkaren informeras om kraven på ytfinish, vilket kan inverka på hur varmförzinkningen utförs. I vissa fall kan det vara en fördel att göra en provförzinkning av ett par detaljer innan en större mängd gods varmförzinkas, och stämma av att resultatet blir det förväntade.