Varmförzinkning och korrosivitetsklasser

Laddstationer för elbilar – ny intressant produkt i infrastrukturen
22 October, 2021
Varmförzinkning och korrosivitetsklasser
3 January, 2022

Varmförzinkning och korrosivitetsklasser

I vilka korrosivitetsklasser kan varmförzinkat stål användas? Denna fråga är vanligt förekommande, då det ofta bara anges en specifik korrosivitetsklass i upphandlingsunderlaget när ytbehandling ska beställas. En sådant underlag är dock otillräckligt, eftersom korrosivitetsklassen endast ger information om de ganska vida gränser för miljön där konstruktionen kommer att exponeras, men utan att specificera livslängdskravet för konstruktionen. En mer detaljerad specifikation för korrosionsskydd behövs med tanke på kraven på hållbarhet och tid till första underhåll.
Nedan ges information om hur varmförzinkning kan användas för att skydda produkter exponerade i de olika korrosivitetsklasserna.

Korrosionshastigheter


I standarden EN ISO 12944-2 finns korrosivitetsklasserna C1 till CX angivna. Korrosivitetsklasserna visar hur mycket stål respektive zink som korroderar bort på årsbasis, se tabell 2. I tabell 3 ges exempel på olika miljöer som de olika korrossivitetsklasserna motsvarar. Korrosionshastigheten hos allmänt konstruktionsstål samt hos zink baseras på resultat ifrån fältexponeringar samt på erfarenheter från hur varmförzinkade konstruktioner korroderar i olika miljöer.
Tabell 4 visar livslängden hos zinkskikt med tjocklek enligt standarden SS-EN ISO 1461:2009. Tabellen inkluderar även tjockleksklasserna 115, 165 samt 215 mikrometer (μm), enligt den nationella bilagan NA till standarden. För att uppnå dessa förhöjda skikttjocklekar krävs kiselstyrt stål samt godstjocklek över 6 mm, se nedan.

Tabell 1. Optimal kiselhalt samt intervall när högre skikttjocklekar önskas.

Krav på minst 115 μm kan också uppnås på stål med låg kiselhalt om stålet blästras före förzinkning.

Tabell 2. Mängd stål respektive zink som korroderar bort på årsbasis utifrån korrosivitetsklass.
Tabell 3. Exempel på miljöer som de olika korrosivitetsklasserna motsvarar.

Korrosivitetsklass C1, C2 och C3


Varmförzinkning medför ett korrosionsskydd som normalt har mycket lång livslängd i dessa korrosivitetsklasser och kan användas med ett gott och pålitligt resultat.


Korrosivitetsklass C4


Den lägsta skikttjockleken enligt EN ISO 1461:2009, 45 μm, som fås på tunna konstruktioner, innebär en begränsadlivslängd i denna korrosivitetsklass. Detta innebär dock inga problem om detaljerna går att montera ned för omförzinkning, eller om åtkomst för underhåll är möjligt.


Om det inte är möjligt att montera ned detaljerna eller underhålla dem på plats är det önskvärt att ha ett korrosionsskydd med extra lång livslängd. Detta kan uppnås genom de förhöjda skikttjocklekarna 115, 165 samt 215 μm, se tabell 1. Dessa skikttjocklekar kan erhållas genom överenskommelse med varmförzinkaren samt val av ett tillräckligt reaktivt stål.


Korrosivitetsklass C5


Denna korrosivitetsklass innefattar mycket korrosiva miljöer som kan förekomma i kustområden eller i förorenade industriella områden. De tunnaste zinkskikten kommer att ha en begränsad livslängd i dessa miljöer och duplexbehandling (varmförzinkning i kombination med målning) kan vara nödvändigt.


Zinkens korrosion i vatten och jord


EN ISO 12944-2 anger även korrosivitetsklasser för stålstrukturer som är nedsänkta i vatten (Im1, Im2) eller nedgrävda i jord (Im 3). Det är dock svårt att ge generella riktlinjer om när enbart varmförzinkning kan användas i dessa miljöer och när det är nödvändigt att använda zink + färg, dvs Duplex. För att fatta rätt beslut behöver korrosionsförutsättningarna utvärderas i varje enskilt fall. Vanligtvis behövs Duplex för att uppnå långvarigt skydd i följande miljöer:

• I nästan konstant fuktig miljö
• I mycket sura eller starkt alkaliska miljöer
• I mer aggressiv jord som lerjord och torv


Genom rätt preparering av den förzinkade ytan före målning, se ”Handbok i varmförzinkning” går det att uppnå god vidhäftning
och en lång livslängd i de flesta miljöer.

Tabell 4. Livslängden i år för zinkskikt exponerade i korrosivitetsklass C1-C5. Livslängderna är baserade på medelvärdet hos
skikttjocklekarna enligt standarden SS-EN ISO 1461:2009.
Tabell 5. Lämpligt korrosionsskydd för gods som exponeras i olika korrosivitetsklasser.

Slutsatser


Som framgår av tabell 4 går det att komma upp i relativt långa livslängder även i C5 om högre skikttjocklekar hos zinkskiktet väljs, vilket styrs med hjälp av kiselhalten, se tabell 1. Generella riktlinjer för val av skikttjocklek beroende på vilken korrosivitetsklass som godset ska användas i ges i tabell 5. Duplex kan också vara ett alternativ i speciellt besvärliga miljöer. För bästa och säkraste val bör även den önskade livslängden hos konstruktionen vara känd.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

For members
English